Några dagar efter nyårsafton är det dags för mig att sammanfatta delar av mitt 2014, självklart finns det mer delar men dessa där de jag kan komma på som behövs nämnas.

Kan börja med och säga att 2014 var det mest utmanande och hemskaste året hittills i mitt liv. Jag har under året bland annat fyllt 15, konfirmerat mig, mött massa nya människor, bytt skola  Har åkt in och ut från socialkontoret, blivit sviken av mina närmsta vänner, blivit "sjuk", kämpat mot mig själv och diverse diagnoser och självdestruktiva beteenden, osv.

Skolbytet

Året började som vilket annat på kunskapsskolan men där gick det fort snett efter jullovet, redan vid utvecklingssamtalet så blev jag nedtryckt av min lärare, och jag tror det var där mitt psykiska helvete bröt ut. Menar inte att det inte funnits där innan utan att det liksom startade där. Min lärare satt och jämförde mig med de andra mycket bättre eleverna i min klass, som inte alls har eller har haft samma problem som jag i livet. Jag minns ett tillfälle då han sa "men kan inte du vara mer som henne?"  Då ville inte jag vara jag längre, eftersom det jag var va liksom inte nog.

Kom iallafall över det där efter många aggressions utbrott,  men pga av mitt dåliga immunförsvar så var jag hemma mycket, och läraren fortsatte att bara pressa mig i skolan. Efter händelsen (läs längre ner) på min födelsedag fick jag nog på allt och lämnade allt och alla på kunskap, jag drog bara. Mamma mailade om att jag böt skola men än idag har ingen fått svar på mailen om jag slutat. 

Tappade kontakten med allt och alla där, vilket är väldigt tråkigt men jag kan inte döma någon annan än mig själv, det var ju jag som valde att sluta. 

Efter påsken fick jag iallafall börja på skolan där jag hör hemma, skogstorpsskolan. Jag började på en enhet där jag inte kände någon, första dagen var väldigt stel, och jag kämpar fortfarande för att komma in i klassen, och vet inte riktigt hur det går menmen. Som jag sa till min svenska lärare " att byta skola är kanske det värsta jag någonsin gjort men jag är ändå väldigt nöjd trots allt. För ingen lärare där (okej, jo spanska läraren) har tryckt ner mig till den vidriga nivå där man är redo att lämna allt bara.

Min födelsedag

Under ett tag nu har jag haft ett självskadebeteende och det har gått upp och ner under en del perioder nu. När jag fyllde 15 så var det beteendet på sin topp skulle jag tro, och innan så har min familj inte vetat något om det. Men på min födelsedag så såg en det och blev jättearg, och alla försvann från mitt firande, och där stod jag ensam helt oförstådd. Jag skadade mig ju inte för att det var kul utan för att jag var på den brutalt låga nivå där det enda sättet att hantera den psykiska smärtan var att få ut den fysiskt.  Så min 15års dag kunde ju bara gå och ta sig rent ut sagt, hemskt .

1 Maj 

Första maj sa jag hejdå till min bästavän och största kärlek. Min älskade Batman, hade kommit överrens med hans ägare att hans och min tid skulle ta slut just då pga olika anledningar. Att åka från stallet då var inte speciellt jobbigt för jag förstod inte vilken sjuk stor roll han hade i mitt liv. Det är först nu massa månader jag insåg att han var mitt ljus just då, han som såg till att jag klarade dag efter dag. 

Konfirmationen

De som följde mig under förra året vet att jag var väldigt irriterad på allt som hade med konfirmationen och göra eftersom det var så mycket som krockade med träffarna, och sen ledarnas sätt att uttrycka saker på gjorde mig ärligt förbannad. Och "vännerna" där var inte de bästa, var så sjukt trött på livet ett tag där och tänkte bara skita i livet och konfirmationen. Men det gjorde jag tydligen inte så andra helgen i Maj konfirmerades jag med fest i 2 dagar. Hela släkten var med mig och det finns inget där jag kan klaga över tror jag, utan jag minns det mest bara som bra. 

Fick massa fina presenter ♥ 

Senaste 4-5 månaderna

De senaste månaderna har jag kämpat för allt jag vill ha lite mer än vanligt, jag har behandlats för ångest och depression och jag har insett ännu mer vilka mina riktiga vänner är och det var inte alls de som jag trodde förra året bara.  Bara december månad har varit otroligt utmanande med trakasserier från närstående och lärare, men jag är så sjuk tacksam över de som funnits där för mig under allting, som inte bara lämnade mig under allt. Så bros all kärlek till er ♥

^måste bara se till och tacka Maja för att hon de senaste åren stått ut med mitt humör och mina ups oc downs, hon är den enda jag inte tappat förtroendet för eller kontakten med under de senaste åren. Älskade vän utan dig hade inte jag varit där jag är idag, kan inte förklara hur mycket du betyder för mig. <3

Självklart så betyder ni andra människor också massor men Maja behöver hyllas för en gångs skull

Nu väntar 2015 och jag ska blandannat

*Söka Gymnasium

*Flytta till Gymnasiumet själv

*Börja tävla ännu mer

*Spendera tid med mina nära och kära